Go play a video game

Jag tänker på hur jag alltid överlevt med orden. Klarat mig ut jävliga situationer med rappa käften. Som när vi fick ett bittert brudgäng som vaktade en tunnelbanestation i London efter oss, och jag lyckades ta oss ur det med ett par väl valda ord. På ett främmande språk, som för mig på den tiden var just främmande. Hur jag lyckats övertala lärarna att jag är värd högre betyg, klarat mig ur knepiga jobbsammanhang och snackat mig till befordran trots att jag aldrig behövt anstränga mig. Hur första instinkten alltid är att försvara.

Vad gör jag när orden sviker. När jag inte kan formulera tankarna i min livliga hjärna längre, och ingen tar mig på allvar. Jag säger fel ord, kastar om bokstäver. Och jag svamlar. Fan vad jag svamlar.

Självförsvaret ligger nere.

Xxx


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0