Shin Megami Tensei

Molly har haft städ-damp hela dagen. Hon har rivit runt i lådor, tvingat familjen att slänga massor av saker, och kaoset ser faktiskt mindre kaosartat ut. Nu hjälpte jag henne att ta itu med den förbannade tvättstugan. Alla tycker det är så konstigt att vi har en tvättstuga i vårt hem, men trots det aldrig tvättar. Jesus Malone, kom hem och se den jävla tvättstugan och ni skulle förstå. Om man är mer än en åt gången kan man inte röra sig. Planeringen är avskyvärd, och den är formad utefter en person, Mamma. Vilket visserligen är förståeligt då hon haft den för sig själv i över 20 år. Om man har tvättat något, och det hängt upp det på tvättlinan (som sitter svindlande högt upp, jag får migrän av att vistas där inne) så försvinner det på en gång. Ett halvår senare hittar man plaggen ihopskrynklade i tvättkorgen.

Det är liksom... ett döende koncept, och därför sitter jag och googlar Tvättstugelösningar. Men alla är lika dumma. Jag tror det är dags att börja klättra på hyllorna och rensa ännu mer. Det är galet hur en familj kan ha så fruktansvärt mycket saker i sitt hem. Vi skulle kunna vara med i en sån där amerikansk doku-såpa där de rensar ur folks hem och hittar fekalier under mattorna.

Jag tror mitt rum är värst. Jag såg en bild i ett album på Facebook igår.


Vackra människor, men nevermind dem, Kolla rummet i bakgrunden. År 2006 var jag frisk och mitt rum var inte belamrat med SKIT. Nu för tiden består utrymmet av lite golvyta, sedan 1000 smycken och kläder och accessoarer och saker som hänger och står överallt. Prydnader. Askar. Buddor och David. Djur. Leksaker. Souvenirer. Fan vad pengar kan skada en människa. Jag tror det är dags att jag tar i med hårdhandskarna. Rensa ut skiten, för i helvete. Försöka ha enbart Böcker och DVDer i bokhyllan. Sedan är ju möbelemanget olika, men det var ljusare, fräschare och mindre belamrat. Måste en människa ha en miljon väskor och bord och stolar och högtalare för att överleva.

Kanske dags att byta inredningsstil från Professor Umbridge till Japansk minimalism. Samtidigt är det det där kramset jag älskar. 

Åh. Suck. Die motherfucker.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0