Lift your leg up

Bakis-rinniga ögon, sår i näsan och lungor som en 90-åring.  Men jag vill inte skriva ett till Emo-inlägg.

Alltså, ibland kan jag verkligen förstå såna där italienska familjegangstrar som skulle göra allt för sina egna. Allt. Jag känner så med mina vänner, för att alla är så fantastiska. Jag låg och tänkte på det när jag försökte sova i mitt onyktra tillstånd, att, fan, vilka sagolika personer jag är omgiven av. Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig, det är svårt att skriva snälla saker, det är lätt att skriva arga saker. Om någon säger något till mig om mina vänner, kanske berömmer något, kan jag bli alldeles varm. Jag tar det personligt, för de är MINA vänner. Likadant med mina systrar. Jag blir bara stolt. Stolt stolt stolt. Och alla är så förbannat snygga.

xx

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0