When it rains then it pours

Jag och Malin intog biosalongen för att fira valentine. Eftersom filmen vi skulle sett egentligen var fullbokad nöjde vi oss med Avatar 3D. Och Geez fucking Louise. Jag skulle kunna hålla på i timmar...

Den är inte fantastisk. Den är inte dålig. Eller till en viss del. Efter halva filmen viskade jag fram filmens kommande handling, likt en profet, till Malin. Fruktansvärt förutsägbart. Och som Malin så vackert konstaterade efter huvudkaraktärens "Follow me!" - "Han har varit där i tre månader, och HAN leder vägen." Mycket troligt.
Animeringen var inte så fabulös som det påstås. Miljön - coola färger, snyggt gjort, men PTSSH. Alla som spelar japanska RPG har sett det där förr.  En helt vanlig speltimme i Final Fantasy X. No biggie. Enda skillnaden är att i Avatar rider de på monstrena som vi skulle slaktat i spelen.

Det känns som att det här sånt där som bara Tove fattar, nu kommer världen hata mig. Jag ogillar inte Avatar, men den skulle kunna varit en timme kortare och hälften så Amerikansk.

Over and out.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0