On a steel horse I ride

Ni vet ju att jag gnäller om drömmar och sömnproblem. Nu ångrar jag som in i helvete att jag inte följde med ut. Jag hade just världens vidrigaste, äckligaste, mest avskyvärda vakendröm. En dröm när allt går att relatera till verkligheten. När du befinner dig på samma ställe i drömmen som du gör i verkligeheten. Jag var helt paralyserad i drömmen, jag kunde inte röra en muskel. Mina armar har fortfarande smått kramp. Jag har inte sovit i mer än 20 minuter. Jag är rädd för att somna igen. Jag ryser av obehag.

Jag önskar jag hade följt med ut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0