Listen well will you marry me

Okej. Skräck. Andas. Jag är rädd för få saker, men en av mina största skräckar, det är älgar.

Jag kom precis hem från stallet, jag och mamma skulle ta oss en tur, jag satt på Freyja och mamma fick vända efter 10 minuter med Vidja som hade extremt ont i hovarna. Men whatever, jag fortsatte rida själv och efter lite tölt och trav styr vi in på en stor äng kantat av skog, som brukar fungera som hage för hästarna men den har stått tom nu över sommaren. Vi sätter av i galopp så fort vi är ute ur träden men efter några hundra meter börjar Freyjas gångart bli mycket konstig, hennes annars gunghästgallopp gick över till någon slags pass och sedan tvärstopp med hennes huvud så högt hon bara kan. Ett jag-är-rädd-frust hörs från henne och gåshuden sprider sig över mina armar. "Helvete, nej" är allt jag hinner tänka innan det brakar fram en älg ur skogen precis framför oss. EN BARNÄLG.  

Jag fryser till av skräck, skrämmer halvt ihjäl Freyja, hinner se en till barnälg innan jag hetsar iväg hästjäveln i något slags okontrollerad sken-galopp över ängen i ren panik. Jag hann som tur aldrig se mammaälgen, vi travade sen över stockar, bergshällar och stenar på den trånga stigen efter hagen, ÄLGAR GER MIG ÅNGEST!! jag satt typ bakochfram och försökte hålla uppsikt över allt runt omkring, jag bara väntade på att få ett par horn i ryggen. Som tur var red jag på en stallkompis efter halva vägen så vi tog sällskap hem, men fuck ass. True freaking fright!

XOXO


Kommentarer
Postat av: Anonym

Coheed and Cambria!

2009-09-03 @ 22:09:13
URL: http://rockfjolla.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0