Sick sick sick don't be sick

Party-maskerad-outfiten var nerpackad, alokholen införskaffad, presenterna köpta, och spellistan gjort. Och så den där jävla huvudvärken. Den där jävla jävla jävla huvudvärken. Nu ska jag begrava mig någonstanns och aldrig vakna. Jag hatar detta, och jag hatar mig själv, jag hatar mina sjukdomar, och jag hatar att mina vänner är vana vid att jag bangar. Jag hatar att banga.

jfieogfierhaeohgeoiaqhaeoinjholphngesl lfIY5+
UIHOA8YU<KYR
Y5E¨J

Dö.

On my radar





Just sayin'. (forever21 & T.U.K)

Du har aldrig haft en vän som jag


Le picteurs from le tukshoes.
Jag har länge drömt om ett par Creepers, de skulle passa mig prima. Okej, jag vet helt ärligt inte hur jag skulle matcha dem, men jag vill ha. Eller jo, jag har en vision, faktiskt, nu när jag tänker på det, har jag jävligt många visioner. Jag ska införaskaffa ett par i Londres tror jag. Camden Town, here I come.

I wanna be wannabe japanese rockstar-kid.

I'm Designer

Ibland undrar jag om det är jag som håller på att växa upp.

Hela 2009 har i och för sig gått fruktansvärt fort, men jag har inte drabbats mycket av de där extrema emo-attackerna som jag i princip levde med dagligen för bara några sedan. Jag känner mig mer harmonisk. Jag brusar inte upp över allting. Jag slår inte sönder saker längre. Det kan vara att jag har haft lite flyt i mitt liv de senaste månaderna. Lägenheten, bra arbetstider, fast anställd, mindre stress. Eller, jo, ja, jag stressar, men jag har lärt mig att hantera stressen. Jag tror att det var jag och Cim som pratade om det, att jag aldrig blir stressad på fritiden.

Det låter som att ni har en extremt tråkig människa att göra med.

Däremot lider jag fortfarande av någon slags insomnia som aldrig går över och jag somnar aldrig innan klockan 01:30. Det är omöjligt. I onsdags lämnade jag sängen 05:50, och somnade sedan inte förrän 02:30 på natten. Jag ska gå upp om 5,5 timmar, men jag kan inte sova. Sova är till för töntar. När jag väl "sover" är mina drömmar så psykadeliska att jag inte längre vill sova. Härom natten drömde jag att jag stod i köket och rättade Molly, hon sade "I'm a designer", jag rättade henne med "I'm Designer!" som är en låt-titel. Jag tror det i alla fall att det var en dröm.

Jag svammlar. Imorgon åker disco-koftan på.

No one knows

My head is pounding and my brains are aching. Stupid head. Stupid day. Stupid Life.

Get a grip.

Toodles.

Tonight's gonna be a good night.

Idag har jag tänkt att jag ska döda mig själv hela dagen. Men nu, efter en timme i sängen med Balalaika i knät, tänker jag döda mina grannar istället. Deras ungar. Deras jävla ungar. Nyss sprang de runt på gatan och skrek "Knulla! Knulla! Knulla! Knulla!". Jävla CP-barn. De stör mina meditativa, ytterst givande, timmar framför datorn. Dessutom har de slagit sig samman med en annan grannes barn som jag vill krossa skallarna på. Mamma höll på att köra på en av dom en gång, synd att hon hann bromsa i tid.

BLESS.

In the sunshine

Ibland undrar jag om jag är förbannat lat, sjukt bekväm eller fruktansvärt feg. Om inte annat, vad är det för fel på mig. Förändringar dödar mig.

What keeps me rocking is at the moment London only. And that little friend-skull-tattoo that makes my heart twitch with anticipation.

Bless.
XOXO

Dance wiv me


River in the road

Okej. En dag till, sedan är helvetet över. För en stund.

Off fredag lördag söndag. Känslan att vara ledig tre dagar i följd är obeskrivbar, men jag vet att det kommer sluta med att jag ligger i min säng med Balalaika i knät och gör något overksamt.

För tillfället är jag hög på painkillers. Efter två absurda arbetsdagar, på stengolv iförd millimetertunna tygskor, känns det återigen som någon rammat en truck i mina ben. Jag känner pulsen i skelettet. Dessutom har jag haft en ihållande träningsvärk i låren i exakt en vecka, jag har varit en hel del på lager, och mina arbetsdagar har bestått av att klättra upp och ner och upp och ner och upp och ner på stegar. Igår frossade jag i siffror, jag Ario och Kicki, som alla typade under inventeringen igår, hade drömt mardrömmar och vaknat med "OGILTIG/ANN!! BACKA X X MOMSa!! MOMSA DAMNIT, MOMSA! ZONE! PRIS!" på hjärnan. Vi konfererade utomhus efter vår Tasty Thai - Jag körde min klassiker "Vill någon titta på när jag röker?", vinst varje gång.

Internt. Pardonna me.

Nu... Möjligtvis sova.

xx




I need you to believe

This is gonna be week from hell.

What would we do

Lördagkväll spenderades med migrän i en obäddad säng med laptopen. Good thing I didn't leave the house.

Jag läste en makalös fiction igår. En Harry Potter-fiction. Omänskligt välskriven. Ibland blir jag så avundsjuk att jag blir förbannad och sedan aldeless matt av ilska över andras talanger. Jag vill också kunna skriva. Jag vill också ha sådan talang att jag lämnar mina läsare helt mållösa med en klump i halsen och rysningar längs varedna ryggrad och någon slags nyfrälst syn på livet.

Jävla talanglösa varelse, begrav dig själv.

Must be the reason why I'm king of my castle

Men herregud vart är världen på väg när Cowboy Bebop (SKANDAL), Shost in shell och Akira ska bli spelfilm?  Jag vet att jag skrivt det förr, angående Cowboy Bebop som är en av mina alltime favorite animes. Keaunu Reeves som Spike. Nej. När ska folk förstå att man aldrig, aldrig, aldrig, aldrig ska göra spelfilm från tecknade serier. Det går inte. (Inte hittills i alla fall, upp til bevis.)


Nu blev jag så arg att jag blev aldeless matt och vill inte skriva mer. Toodles.

I wanna do bad things with you

Jag ligger i min säng och chillaxar medan jag surplar coke. Jag smygläser min egna blogg, och fy fan. Jag tyckte att jag var så himla cool och speciell sådär för typ ett år sedan. Via mina textitos får jag mig själv att framstå som en pompös loser.

Varför är det så svårt att dricka ur en burk när man ligger på mage. Det är helt omöjligt.

Jag har egentligen massor av vettiga sysslor att ägna mig åt, typ ta tag i min förbannade jävla garderob/ walk-in-motherfucker-closet, men det är trevligare att ligga på sängeeen. Jag tror mitt rum sällan varit såhär illa däran.

Nej tvätta kanske.
x

RSS 2.0