Skräck.

Damen bakom kassan vände huvudet mot beloppet på den lilla skärmen till höger. Hon smackade med tungan och mumlade "Oj då" under ett uppgivet och medkännande andetag.        Hon hade redan listat ut att jag var en arbetslös, lat, mammaberoende, typisk tiggarormingeunge, som precis vaknat trots att klockan för längesedan passerat lunchtid. Iklädd  pyjamasblåa jeans, ljusgrå T-shirt och glittrig fest-kofta. Nyvaket hår, osminkad, svarta ringar under ögonen och ett långsamt och frågande sätt som tyder på ostimulerad och mosig hjärna. Dessutom med en hel näve utskrivna och nästan en hel sida full av elektroniskt stående recept, var det inte svårt att lista ut det.


Nervös inför vad som skulle komma vred jag nacken mot siffrorna, trots att hela min själ, kropp, inälvor och sinne skrek "Gör det inte!" så var jag tvungen.


Gröna siffror.


PANG. Dödsångest. PANG. Planer på flykt från den sköna stolen och den snälla damen. PANG. Mammas ansikte när hon hör beloppet. PANG. Självmordstankar PANG. Skräck, geniun adrenalinpumpade, jag-kommer-dö-skräck. PANG. Sorg. PANG. Så fruktansvärt mycket pengar...

Jag slätade ut mina skräckslagna ansiktsdrag, drog till med ett litet skratt och svarade; "Ojdå, dom där pengarna har jag inte riktigt just nu." Hon tittade på mig ett tag och började sedan förklara ett system med avbetalning medan hon packade ner mina medeciner i den gröna fula kassen.  

Jag är körd.


Kommentarer
Postat av: Tammy

man får väl rabatt på medicin över 2000kr?

2008-10-05 @ 21:57:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0